Har så varit ut på en mindre resa till våra nära fjäll i norr. En resa som var nämnd för vandring och där benen blev de bästa redskapen för att komma fram i terrängen. Hundarna var med och fick vara lösa under större delen av vandringarna då de håller sig nära och var även lätta att få in vid tillfällen då de ville dra ut. Men de skötte sig utmärkt hela tiden.
Tuva stötte en älg som reste sig bara ett förtiotal meter framför, ingen av hundarna gjorde något försök att följa efter utan stannade. Vi stod sedan och tittade på varandra en stund, sedan vände älgen om och lufsade iväg.
Vi fortsatte vandringen, en bit av pilgrimsleden Romboleden, som var den dagens vandringssträcka fram och åter i stark vind.
Vi vandrade vidare på våra färder där i fjällnaturen, hundarna med sitt passande på fjällämmeln som vi såg mycket av. Tuva blev vid ett tillfälle troligtvis biten av en, hon blödde lite från nosen/munnen, men det slutade efter en stund. Men hon kunde inte låta bli dem så hon var fram flera gånger och då var det till att få stopp på henne, det gick bra. Cruse hade intresse av dessa lämlar också men han klarade sig från att bli biten, var mer fräsande från lämmeln när han för nära.
Vilostund vid vändpunkten för dagen, Digerhågna och Skrabbhågna reser sig mäktigt.
Högt uppe på fjället Gaske-Mieskentjakke, med snöoväder som drog snabbt förbi. Fikastund innan vandringen börjar åter till utgångspunkten. 
En skön stund vid Boktjärnen.
Köket bjuder på Pytt i Panna med en korv därtill.Sköna vandringar som blir så mycket mer med hund i sällskap. Annars en avkopplande tur för att komma till ro i sig eget jag.
Hund är en fin medvandrare - se mer på Pågus Kennel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar